Moringa jämfört med andra superfoods: hur de står sig

Moringa, spirulina, chiafrön och gurkmeja kallas alla för superfoods, trots att de är ganska olika saker som gör ganska olika jobb. Här är vad var och en faktiskt innehåller, och hur långt jämförelserna mellan dem håller.

Antioxidantinnehåll

Moringa är fullt av antioxidanter, inklusive vitamin C, betakaroten, kvercetin och klorogensyra. C-vitamin och E-vitamin bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress, och det är polyfenolerna i bladet som merparten av laboratorieforskningen faktiskt tittar på. Jämförelser mellan superfoods utifrån ”antioxidantnivåer” bör dock hanteras med viss försiktighet: siffrorna förändras med den analysmetod som använts och med hur materialet har torkats, så en rangordning av en växt mot en annan säger nästan lika mycket om metoden som om växten.

Komplett proteinprofil

En av moringas mest utmärkande egenskaper är dess kompletta proteinprofil, som innehåller alla nio essentiella aminosyror. Det gör den till en utmärkt växtbaserad proteinkälla för vegetarianer och veganer. Spirulina och chiafrön ger också protein — spirulina är den mest proteintäta av de tre räknat på torrvikt — medan det som utmärker moringa är att dess aminosyraprofil är komplett.

Rik på näringsämnen

Moringa är inte bara rik på antioxidanter och protein, utan innehåller även ett brett utbud av essentiella näringsämnen, inklusive vitaminerna A, B och K, samt mineraler som kalcium, magnesium och järn. Det är just den bredden man menar när bladet kallas näringstätt: ett antal olika mikronäringsämnen i en liten mängd torrvikt.

Hur de andra står sig

Var och en av dessa livsmedel är bra på olika saker, och det ärliga svaret på frågan ”vilket är bäst” är att de egentligen inte konkurrerar med varandra:

• Spirulina — en cyanobakterie snarare än en växt, ovanligt proteintät räknat på torrvikt, med en tydlig havssmak som de flesta hellre gömmer i en smoothie.
• Chiafrön — det som sticker ut är fibrerna och gelen de bildar i vatten, plus alfalinolensyra, en vegetabilisk omega-3.
• Gurkmeja — en jordstam som används som krydda. Det är curcumininnehållet som drar till sig forskningens intresse, och curcumin tas upp dåligt på egen hand, vilket är skälet till att det traditionellt tillagas med fett och svartpeppar.
• Moringa — ett blad, till sin roll närmare spenat eller grönkål än ett kosttillskott: bred täckning av mikronäringsämnen och en komplett aminosyraprofil, i ett milt, vegetabiliskt pulver som försvinner i det mesta.

Vad näringsämnena faktiskt gör

Det här är den del som brukar blåsas upp, så här kommer den i sin oputsade form. C-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion. Järn bidrar till normal syretransport i kroppen och till att minska trötthet och utmattning. Kalcium bidrar till normal muskelfunktion. Fibrerna i bladet stödjer en god matsmältning. Det är påståenden om kroppens normala funktioner, vilket är rätt register för ett livsmedel — och det praktiska med moringa är att en enda ingrediens täcker flera av dem på en gång.

Moringas särskilda kombination är bred täckning av mikronäringsämnen tillsammans med en komplett aminosyraprofil. Att ta med den i kosten är ett enkelt sätt att lägga till ett näringstätt grönt inslag till dagen — vilket är blygsamt sagt om ett livsmedel, och ungefär så mycket som någon enskild ingrediens kan göra anspråk på.

Dessa påståenden har inte utvärderats av det amerikanska livsmedels- och läkemedelsverket (FDA). Dessa produkter är inte avsedda att diagnostisera, behandla, bota eller förebygga någon sjukdom.